Linas nya rum
När man inte längre är yngst i familjen är det väl inte mer än rätt att man ska slippa det minsta sovrummet? Knappt hade Emil fötts, förrän vi började planera och renovera Linas nya rum, vårt föredetta kontor.
FÖRE
och
EFTER
Vi, som i vanliga fall fixar det mesta själva, tog hjälp av en målare för att få upp tapeten. Tapeten som satt under var lite strukturerad och ville absolut inte lossna. Vi ville göra ett tjejigt rum (mest för mammans skull) med mycket bra förvaring och plats för lek.
Den blommiga tapeten hittade vi på Rusta och målaren tyckte att den var lätt att arbeta med. Billigt blev det också, eftersom vi passade på när det var 25% rabatt.
Tapeten till de båda vita väggarna blev över från när sovrummet tapetserades. Renovering i budgetklassen även denna gång.
Fem år
nästan exakt, har vi nu bott i vårt gråa Älvsbyhus. För fem år sedan gick flyttlasset för familjen med en mamma, en pappa, en alldeles nyfödd liten flicka och en nyfiken pojke på ett och ett halvt.
Numera består familjen av en mamma och en pappa, båda 30+, en tv-spelstokig skolkille, en nybliven femårig tjej med mycket spring i benen, samt en mycket bestämd pojke på ett och ett halvt.
Huset känns ofta överfullt med leksaker och smutstvätt och renoveringstankar har börjat ta form. Drömmar finns om pool och utbyggnad och den stora leråkern till tomt börjar faktiskt bli färdig. Vi längtar efter vår sjätte sommar i Luddingsbo. En sommar utan tusen projekt. För även om viljan finns, så sätter 46 månader av 60 möjliga i föräldraledighetens tecken onekligen sina spår i ekonomin. Men en "grovparkering" är på gång, likaså två lyktstolpar på framsidan.
Nyinflyttade, a trip down memory lane
